Luciamorgon

Käre Dagbok

Jag trodde det var änglar. En lång rad med vitklädda barn med ljus i håret. Ja hela rummet fylldes och de sjöng och sjöng och läste verser för mig. Jag blev nästan rörd, ja jag känner mig fortfarande tagen. Jag tycker om ljus och jag tycker om sång. I skolan fick jag alltid ta upp rätta tonen. Fröken sa att jag var tonsäker och jag drömde om att bli sångerska en gång.

Hulda 86 år

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *